Så höll inkafolket reda på siffror med knutar
I Inkariket kunde en samling snören visa hur många människor som bodde på en plats eller vad som fanns i ett förråd. Redskapet kallas khipu. På många bevarade khipu visar knutarnas placering hur ett tal ska läsas.
En inkamur i Cusco, Inkarikets tidigare huvudstad. Foto av Marco Alhelm / Pexels.
En khipu har ofta ett snöre som löper tvärs över toppen. Från det hänger flera andra snören. Den som kunde systemet läste av både knutarnas form och var de satt på snöret.
Platsen gör skillnad
Tänk på talet 24. Tvåan betyder två tiotal och fyran betyder fyra ental. På många khipu finns samma princip. Entalen sitter längst ner på det hängande snöret, tiotalen ovanför och hundratalen ännu högre upp.
Specialister knöt och läste av snörena. Inkarikets budbärare kunde rulla ihop dem och bära dem vidare. I dag kan forskare tolka många av talen, men det är fortfarande oklart hur mycket annat som kan ha lagrats i snörena. Färg och hur tråden tvinnats kan också ha burit information.














Kommentarer